fredag 14 december 2012

Ovisshetens land

Läste det här på min vän Kajsas blog idag, och för varje ord jag läste kände jag, jag förstår det här, jag känner så här. Trasigheten man känner när man varit i ovisshetens land alldeles för länge, någonstans inom mig vill jag lägga en tyngd på det, jämföra orsakerna till våra trasigheter, hon har ju ändå haft det värre, men samtidigt det jag känner är riktigt och inga jämförelser i värden gör det mindre riktigt. Jag har fortfarande inget svar, men jag har äntligen fler möjligheter. Tillslut tog överläkaren tag i det, vi har en plan, vi har tre vägar att systematiskt gå och om alla slutar i återvänds gränder så ska vi leta reda på nya vägar att undersöka. Har tagit lite prover, de visar något igen, visar tillräckligt för att jag ska in på magnet röntgen. Jag får upp hoppet igen, ett hopp som måste vara där men som jag också vet gör det svårare när saker och ting inte går som de ska, när proven inte visar det man tror. Jag fortsätter leva mitt begränsade liv i ovisshetens land och hoppas på att snart är det över. Kram och God Jul!

1 kommentar:

  1. Jämförelser... jag tycker ju du har det värre nu, för jag VET ju!
    Jag har (kanske) 'bara' det emotionella bagaget att ta itu med.

    SvaraRadera